Var: Flogsta, Uppsala

Vad: Studerar fysik, just nu analytisk mekanik

Jaså? Ja
Joacim Jonsson
Till Startsidan
Andersson, Jafet

Andersson, Karin
Andersson, Markus
Dahlin, Johanna
Eriksson, Tin
Finbom, Marcus
Furberg, Lisa
Georgsson, Henrik
Henriksson, Mats
Holmström, Tora
Håvedal, Anja
Jonsson, Joacim
Kamerlin, Shina
Karlsson, Anna
Larsson, Kristian
Lidén, Petter
Lindqvist, K-A
Lukic, Emma
Lundström, Roman
Norlén, Anna
Olsson, Gunilla
Orre, Marie-Louise
Persson, Sofie
Quttineh, Nisse
Rossiter, Helfrid
Stenermark, Charlotte
Ståhlkrantz, Helén
Thapper, Cecilia
Thorell, Karin
Topplänt, Björn

Min rubrik!

010216

Standardtext .. till vidare



001102

Renlevnadsmänniskan Joacim har på sista tiden varit tvungen att göra avbön från sina doktriner för att uppnå vissa narkotiska effekter. Kort sagt har jag vid denna sena tid i studentlivet insett att man kan råda bot på sin ibland genanta trötthet genom att nyttja Te. Te är ju förvisso en taoistisk dygd men till yttermera visso har det vissa önskvärda medicinska effekter.



000210

Så var det då dags att förska sig på att skriva igen... och vad kan man skriva om egentligen? Tja, jag skulle kunna pröva att klassificera delar av min nuvarande vänkrets (i Uppsala). Den går mest av allt ut på att jag är intresserad av Science Fiction, ty när tillräckligt många människor med ett udda intresse har samlat sig på samma plats, som de ofta gör i universitetsstäder, så kan de känna sig udda tillsammans (och då blir det förstås problematiskt om man känner att man nu har blivit "normal" i en grupp eftersom man omges av likasinnade, och därför vill bli/vara udda... och det i en grupp som är udda relativt övriga samhället, ack ja) vilket t.ex. resulterar i att den i praktiken men inte i teorin absolutistiske Joacim ser sig befinna sig på en (irländsk) pub varje månad. Detta har i övrigt inga andra insinuationer än att jag där träffar SF-gruppen (som jag kallar dem) i en annan form än jag brukar göra.

Människor i denna vänkrets har också påpekat att jag verkar vara en överdriven renlevnadsmänniska (ingen C2H5OH, inget nikotin, inget kaffe/te, inget godis, mindre kött etc.) varpå jag påpekar försynt att jag gärna tar mjölk istället. Och jag kan passa på att säga att jag enligt princip aldrig kommer börja konsumera något mot min vilja, som t.ex. kaffe, som jag inte tycker om nu, bara för att anpassa mig till en viss grupp. I vilket fall betyder detta att jag brukar samlas med andra hemma hos en väldigt social människa (en typisk spindel i nätet) och "dricka te" och prata Nitzsche... eller ännu hellre Gödel. Eller för all del titta på filmer med eller utan SF-anknytning. Intressant nog, som en bieffekt, består nu min bekantskapskrets av oproportionerligt många gothare, svartrockare, svartklädda i allmänhet, lingvister, anarkister, rollspelare etc. Det är väl priset man får betala för att umgås med reflekterande människor (ett i övrigt litet pris, om jag kommer i i en het diskussion struntar jag i hur personen är klädd (om det inte är jätteextrem klädsel)).

Så att sådär är väl de flesta jag umgås med nu.



990217

Jag älskar honom. Han är verkligen underbar!

Men vem är det jag talar om? Jo, naturligtvis är det hela Sveriges frikyrkliga ärkeängel nr.1: Stanley Sjöberg.
Denna spirituelle gigant som ockuperar sin fritid med att driva ut allsköns metafysiska demoner ur svenskarnas kollektiva tankevärld. Och godtyckligt till på köpet, ty endast Stanley vet om en människa har psykiska besvär eller är neddrogad av onda demoner. Och du kan lita på att han fylld av sin visshet avvägt det ena alternativet mot det andra och triumfatoriskt med Fadern i sin högra hand bragt resten av den berörda mänskligheten till vitterhet. Titta bara. Han ser ut som en bilhandlare också, det är nästan så att Guthfinns!

Läs bara hans svar på denna fråga:

Hej jag är en gymnasieelve på 18 år.
Jag skulle vilja framkalla en demon på roliga timmen.
Hur gör jag då.
Det vet väl du eftersom du är
en sektfarbror.
Tack på förhand
Janne Josefsson

Jag är ingen sektfarbror. Men jag vet att det finns demoniska
verkligheter som drivit människor till hat, våld och mördande.
Det är inte ovanligt att människor berättat att de vid
tillfället för ett mord kände hur en andlig, osynlig kraft,
drev dem till att göra det som de blev redskapet till.
Andra har blivit mentalt sjuka och psykiskt knäckta. Om du
vill ha kontakt med en demon och öppna ditt sinne för en ond
andemakt ska du avsäga dig all kontakt med Gud och tala om
att du inte behöver hans kärlek och omsorg. Du ska avsvärja
dig allt beskydd av Kristus och tala om att du inte behöver
någon a[v] ljusets änglar. Sedan ska du vända dig till Satans
makt och erbjuda honom att skicka demonerna att besätta dig
och ta hand om dig. Då kommer du att hamna i mörkrets våld
och den roliga timmen kommer att sluta med ett helvete utan slut.
Stanley Sjöberg

Och här följer mina rafflande samtidskommentarer:

1. Jag är ledsen för att jag inte heter Janne Josefsson. Jag är ledsen för att jag inte frågande den frågan själv och fick det svaret så att jag själv kunde genomföra roliga timmen. Det känns nästan lite vemodigt att ha avstått från en sådan superb chans till storartad och kristallklar komedi. Jag skulle skrattat och skrattat. Och skrattat och skrattat osv. in absurdum. Och det skulle i sanning vara ett renande skratt.

2. Intressant nog använder vår kära pastor Stanley ordet "avsvärja", inte avvärja eller avsäga sig. Avsvärja är ju som bekant att avsäga sig en besvärjelse, något som är förknippat med magi och mystik och en utbredd andevärld. Tydligen, om man ska ha "Kristus beskydd", måste någon läsa en besvärjelse över en. Ska man månne stå i ett rättvänt pentagram också? Kan och kommer i så fall Stanley kasta en förbannelse över mig för att jag analyserar hans utsagor på detta sätt?

Detta, mitt herrskap, är bedrägeri! som Strindberg så fyndigt skulle formulerat sig om han hade levat idag. Man behöver trots allt inte vara trollkarl för att leka med orden...


990116

Hej...osv. Idag hände mig ingenting och jag känner inte speciellt mycket att jag behöver prata om det. Det har varit en precis vanlig dag, lika improduktiv och i stort sett ineffektiv som vanligt. SOM VANLIGT, om man läser mellan, eller snarare på, raderna.
Min ovana förtrogen brukar jag alltid cirkulera ett par extra varv runt stadsbiblioteket om sådant finnes tillgå. Jag brukar ibland gå dit - till mitt andra hem - med en massa tjocka och nödvändiga böcker som jag måste kunna för att vara smart på riktigt, officiellt alltså, under förevändningen att något av vikt kommer bli gjort. Det skulle det blivit också om det inte vore för att bibliotek innehåller så förskräckligt många böcker, egentligen oändligt många eftersom man ändå aldrig hinner läsa alla och hur som helst är det första som slår en att för varje (potentiellt bra) bok man hinner se i hyllan håller två andra minst lika bra böcker av framtida jätteklassiska författare på att skrivas. Då är det inte så konstigt att det svartnar för ögonen och att sen synfältet ser ut som man slår på teven fast myrorna är färgade istället, ungefär som vid yrsel då man inte ätit nåt på sex-sju timmar. Sen kan det förstås hjälpa om man inte ätit nåt på sex-sju timmar. (Eftersom man hållt på att bläddra i alla möjliga böcker, men bara så mycket att man bara blir intresserad av att läsa den och inte hinner pga andra saker som måste göras)

Jodå, jag såg Karin Boyes nuna på en bok för ett tag sen (förra året vad nu det kan betyda) och började kika i den och då visade det sig att hon Boye skrivit en massa saker om socialism och psykoanalys (men knappast tillsammans) i tidsskriften Clarté på den tiden det begav sig (20-talet) som främst den också är av socialistisk karaktär. Nu har ju Karin Boye skrivit en *del* intressanta saker som:

Den mätta dagen är aldrig störst,
Den bästa dagen är en dag av törst.
Visst finns det mål och mening på vår färd, men det är vägen som är mödan värd.


Vilket ju stämmer rätt bra överens med mina framtida teser om att ondska eller snarare uppfattad ondska kan vara bra för ökad medvetenhet, rent av nödvändig (eller kanske inte). Dvs den gamla tesen om ingen pol utan motpol plus minus en massa borttagen och tillagd information som inte fanns där innan (något som ingen som någon gång stoppat in mer information i något som inte fanns där från början har gjort kan ha nåt emot, eller ens tänker på, dvs alla mer eller mindre).
Jaja, säger ni, sluta flumma om dina informationsteoretiska förolämpningar (för det var det faktiskt) och kom till saken!

Jo, då Clarté var en av de organsiationer SÄPO bevakade förra året var det ju extra roligt att jag bläddrade i den. Det var nåt temanummer om Bertold Brecht och så fanns ju det gamla vanliga om att Per Ahlmark suger. Nåja. Sen hittade jag nån tidning i samma genre som hette Frihetlig Press (Uppsala-syndikalisternas forum) som hade ett stort nummer om feminism. Där skrev de väl ganska hyfsade saker förutom en och annan uppenbarligen paranoid vinkel, men vem är jag att förebrå dessa paranoida inlägg. Man får bara se till att de inte blir automatiska... om det nu till trots var nån som förstod det där sista.

Jag har väl inte så mycket mer att tillägga utom min eminenta filmlista av årgång 98:

Bästa svenska film:
Faktiskt Fucking Åmål även om overklighetsprägeln stämpas på den genomsympatiska karaktären Agnes. Den pubertala musiken=Broder Daniel är inte malplacerad men helt fel på nåt sätt... egentligen på alla sätt. För att inte säga nåt om klyschiga Robyn.

Bästa utländska film: Jag chansar vilt trots att jag inte sett Saving Private Ryan än (suck, ja) och vågar kora en av två filmer jag sett på bio två gånger, nämligen underfilmen från den danska realist-vågen Dogma 95: Festen av Thomas Winterberg.
Den har underbart skärande sencer, denna sociala katasroffilm, som t.ex. när äldste sonen hurtfriskt på sin fars 60-årsfest berättar som hur fadern inte sällan förgripit sig på ungarna och skålar för fadern, utan att humöret synbart sviktar. Eller när modern hopplöst försöker rädda de redan undflyende spillrorna genom att i sitt tacktal berätta hur värdelösa ungarna egentligen var med sitt rika "fantasiliv" och speciellt hur dottern (som är ihop med nån svart NY-bo tycks det som) studerade socialantropologi istället för juridik (som det anstår en överklassfamilj) och i sina studier stött på många exotiska kulturer (syftandes på den enda svarta personen i rummet). Det slår nog nästan Lars Norén faktiskt. Otroligt.

Nej, nu måste jag göra annat, dvs inget, och påminner om att en "pyngel" är en person som gör saker illa och långsamt.

Om ni är riktigt snälla kanske jag korrekturläser och förtydligar texten.


981210(nobeldagen!)

Argus! Eftersom mäktiga krafter på vårt ställe (dvs site på s.v.e.n.s.k.a) gruffar något om den ständiga uppdateringens dilemma - att göra det överhuvudtaget - så lämnar jag här mitt bidrag.

UPPSALA ÄR F__T_U_A KALLT.

Istället för den eviga blåsten i den i det avseendet helvetiska hålan Jönköping är det istället fuktigt här. Fukten tränger sig igenom varenda liten hålighet i tyget för att slutligen omge hela kroppen. Fukten pendlar också i gränstrakten mellan is och vatten enbart för att inte förfrysa sitt offer omedelbart vilket ger ett skenbart hopp hos offret om att åtminstone psykiskt överleva t.ex. en cykeltur till skolan.

Dessutom såg jag den efterlängtade filmen Taxidriver av Martin Scorseese för ett tag sig och mina kommentarer är att jag blev förvånad över slutet när vad han nu hette "rensade upp" bland alla hallickar etc. med maximal skjutkraft OCH blev hyllad för detta som en hjälte... Kanske det har någor att göra med vad han sa till presidentkandidaten om att staden är smutsig. Sen har vi förstås den beryktade scenen där Robert DeNiro tittar in i spegeln och säger:
-Are you talking to me?
-Are you talking to me?
-I don't see anybody else here so you're talking to me?
Äckligt svinbra!


9811xx

Jodå, saker och ting har hänt med mig också, även om det vid en första anblick kan verka otroligt. Men vid en närmare undersökning kan tydliga fragment av mänsklighet skådas inuti mig.
Det är hursomhelst inte alldeles säkert att man vid en framtida obduktion av mitt inre kommer att hitta något annat än en knastertorr knäckebrödskant som kollapsat under dess egen inåtvända tråkighet. Det beror isåfall på att jag lagt den där enbart i syfte att förvilla alla till trots nyfikna personer som ont anandes tänkt vältra sig i mitt då ruttnande kött, cyniskt och skadeglatt skrattandes något om livets förgänglighet.

Vid det laget har jag redan nått nirvana.

I själva verket har jag flyttat till Uppsala (också, om jag får tillägga) och läser Mat(te)Nat(ur-programmet) med div. andra kufiska typer, varom intet finns att tillägga. Det är mycket möjligt att jag kommer läsa filosofi efter detta (ytterligare fyra år? det är jag å andra sidan van vid nu) vilket kanske låter paradoxalt med tanke på våra gemensamma lektioner. Dock är filosofi inte alls tråkigt och har heller aldrig varit det[...], men det beror ju naturligtvis på vilka ens personliga böjelser är.
Mitt arbete med att uppföra en ny filosofisk skola går dock oförtrutet framåt, eller åtminstone vidare.

Jag kan också meddela att en av mina vänner numera av mig upphöjts till officiell husgud. Och en annan är på god väg... :)

/Joacim Jonsson

P.S. Observera att ju mer kryptisk man blir, desto fler detaljer kan man utlämna från sitt privatliv.


Joacims E-postadress: Joacim.Jonsson.8043@student.uu.se

och för andra adresser gäller att de är:

Sernanders väg 1:641
752 61 UPPSALA
telefonsvararjäveln: 018-464862