Det var redan dags för den första stora revisionen. Granadas första generation hade kritiserats för sin bulliga kaross, som av vissa ansågs lite allmänt obestämd. Utan att göra några direkta ingrepp i linjeföringen stramades nu hela bilen upp. Det skedde bland annat genom att fönsterbågarna gjordes svarta och genom att karossidan fick en 20 cm bred, spikrak list från för till akter.
Ett bra drag var också att man sänkte nosen 12 mm och placerade föraren lika mycket högre. Detta gav en exakt 134 cm mindre död vinkel d.v.s. föraren såg 134 cm mer gata framför nosen.
Consul beteckningen försvann under året och istället kom Granada 2000, en snikmodell med många plus och bara några få allvarliga anmärkningar: vevig styrning och knaper utrustning. Effekten i dess 2 litersmotor var 99 DIN-hästar och på gatan-priset låg på 29.000 kronor.
För att spä på ytterligare med lyx och på så sätt konkurrera med vissa Mercedes modeller presenterades nu Granada Ghia. Det var en extra påkostad version som naturligtvis bara fanns med 3 liters motorn och den trestegade automatlådan. (I Tyskland var dock femväxlad manuell låda och 126 hästars 2,6 litersmotor standard.)
Andra trevligheter med Ford Granada Ghia var extra mjuk och djup matta, tyginnertak mer textil istället för plast i inredningen, radio, kvartsdigital klocka, inifrån ställbara bakspeglar. Bilstein gastrycksstötdämpare och aluminiumfälgar.

 Ford Ghia Coupé 1975

Ford Granada med den nya svarta listen som höjde utseendet avsevärt! 2.0 liters motorn ökade än en gång till 99 hk DIN.